Proffsminglare eller partyspöke?
På senare tid har jag haft förmånen att träna många grupper och organisationer i hur man minglar effektivt. Det har fått mig att inse den osäkerhet många kompetenta människor faktiskt känner inför mingelsituationen.
Professionellt minglande är en viktig form av kommunikation som alla kan lära sig. Det handlar om ett kontaktskapande som ger ett ömsesidigt utbyte, med betoning på ömsesidigt. En professionell minglare får andra att trivas samtidigt som han eller hon får nyttiga kontakter, förmedlar kontakter mellan andra eller väcker nya tankar eller nyfikenhet hos dem han/hon möter.
Jag tror att många av dem som tycker minglandet är plågsamt inte inser att det är ett målinriktat arbete som ska ge något till alla parter. Du är varken där för att kränga på folk något de inte vill ha eller för att enbart samla visitkort. Har du bestämt vilka du vill få kontakt med och vad du vill uppnå med kontakten, kommer du också att hitta samtalsämnen som ger något till er båda.
Precis som i all annan framgångsrik kommunikation handlar minglandet om att utgå från mottagarens behov. Och börjar du fråga hur den du möter tänker kring det ämne du är där för att prata om, vilka erfarenheter de har eller hur de arbetar med frågan, så har ni snart gemensamma intressen. Då kan du också bidra med precis det som din samtalspart behöver, eller kan förmedla kontakt med någon annan som har det. Livet är fullt av tjänster och gentjänster och du kan vara ganska säker på att din generositet kommer att återgäldas i sinom tid.
Med insikten att man i allt minglandet ska ha konkreta mål blir det inte oöverstigligt att ta kontakt och inleda samtal. Då kan du också möta en person så att denne känner sig sedd, avsluta trevligt och gå vidare utan att denne känner sig dissad eller övergiven. När jag håller mingelskola brukar deltagarna dra en lättnadens suck när vi kommit så långt, ”så mycket enklare det blev att inleda och avsluta när man har det här perspektivet” kommenterar folk ofta.
Men, visst har vi alla ibland känt oss som rubrikens partyspöke, den som liksom aldrig kommer in i något samtal. Eller stött på kardborren (som aldrig släpper taget) och manglaren (som inte lyssnar, utan pratar oavbrutet själv). Och visst är det så att man ibland bara orkar kompismingla. Men om du ska använda minglet för att knyta nya användbara kontakter ska du ha full koll på vad du gör. Inse när du tappat fokus och kompisminglar. Stanna då upp och ta kontakt med någon du satt upp som mål att träffa. Det lönar sig och jag lovar att du har samtidigt trevligt själv.
Sara Blücher
|
